Jag vill hem!

Klarar inte av en till natt så här. I natt va det ännu värre än i går. Somnade bra, men har varit vaken 22.30 när dom kom in och kollade blodtryck på en här i rummet, kl tolv kom dom in o gav mig antibiotika fast då kom hon med en liten ficklampa, men det spelade ingen roll för att hon som har sängen mitt emot mig tände sin lampa när hon fick sina mediciner och så har det fortsatt hela natten. In och ut i det här rummet….

Men jag får nog åka hem i dag, jag hoppas på att antibiotikan tar. Men jag får se vad läkaren säger.

Jag är less på att ligga här, less på att va borta hemifrån, less på att ha ont, less på att inte kunna röra mig obehindrat, less på att inte kunna göra nåt hemma. Men mest av allt saknar jag Emmie. Från att ha haft henna varannan vecka, till att inte få ha henne alls. Det gör ont i mig.

Det är nåt jag oroar mig för, hur mina barn tar allt det här som händer nu.

Jimmy, Niklas och Emmie, Jag älskar er och jag kommer bli samma människa som jag va förut, fast lite snällare mot mig själv

Sovit ganska bra

Jag somnade vid 21.30 i går, vaknade vid 23.30 av att nattsköterskan kom in och ville ge mig 2 sprutor antibiotika i kanylen som jag har och en check med blodtrycket som visade 101/55 men dom sa att det va bra. Efter en värktablett så somnade jag om till 04.30 vintertid men 05.30 sommartid.. Men jag har sovit utan hjälp, så det är ju bra…

Jag vet så lite om vad som händer och sköterskorna har inga svar att ge mig när jag frågar, inte mer än att vi väntar på odlingarna.. Fan jag är för pigg för att ligga här, tar upp en säng i onödan. Fast det är ju bra att dom inte släpper hem mig för tidigt oxå,

Jag får höra/ läsa att jag är så stark. Det har varit så mkt skit i mitt liv att jag borde va död för länge sen, men kämpa är nåt som jag är bra på. Det som inte dödar, härdar…. Men jag är väldigt bra på att blockera jobbiga saker, som nu. Men jag vet oxå att allt kommer i kapp. När allt har läkt och jag är tillbaka i vardagen så kommer det komma en reaktion, men först läka ihop.

Nej, ut och be om en polett till kaffe och ner o röka.. mina morgon rutiner har inte rubbats =)

Jaha, på KS igen då..

Igår upptäckte jag när jag vaknade att operationssåret vätskade sig, så jag ringde ”min” sköterskas telefonsvarare på en gång. Halv nio ringer hon och ber mig komma in till mottagningen halv två, så läkaren får kolla upp det. Väl här så blir jag på en gång inlagd för att skära upp såret, rengöra det och sy igen det. Men först en skiktröntgen för att inte se så infektionen gått in i skallen på mig. Nu kontaktade jag dom så snabbt så det hade inte spridit sig och infektions proverna va ok. Så halv ett i natt så hämtade dom ner mig till operation. Jag vaknade så som jag trodde jag skulle göra när jag tog bort hjärntumören, pigg när narkosen åkte ur kroppen. Jag skulle inte ha behövt va på NIMA så länge som jag va, men hade inget ledigt rum på R16. Igår när jag kom hit så fick jag ett enkelrum med tv, idag ligger jag i en tre sal, utan tv.. Men det är inte för så länge den här gången. Om alla prover visar bra, så får jag åka hem i morgon eller på måndag. Nu får jag antibiotika dropp, men som läkaren sa i går kväll, att jag klarar mig med antibiotika i tablettform efter några dagars antibiotika i droppform pga att infektionen är så ytlig, men jag ska tydligen käka antibiotika länge, stygnen ska jag ha kvar i två veckor =( ¨¨

Vilket jävla bakslag, jag som trodde att det läkte bra. Tre veckor efter op så blir jag inlagd igen. Men ska ta nya friska tag, fast så länge stygnen är kvar så får jag inte lyfta, inte anstränga mig i över huvudtaget. Får se vad sjukgymnasten säger om det här……

Rehab hemma..

Så nu har dom varit här, neuroteamet. Eller två av dom och inte logopeden som jag fick veta, utan en sjukgymnast och en kurator. Sjukgymnasten kommer på måndag, sen blir det logoped och arbetsterepeuten och när jag kan prata obehindrat eller så gott som så blir det kuratorn. För att det sa jag idag, att jag inte är redo för att prata med kuratorn. Men det är av två anledningar, dels det jag redan skrivit men oxå att jag måste landa lite själv i att jag har haft en hjärntumör och opererat bort den..

Jag har laddat ner en avkopplingsskiva och testade den i dag, jag behöver komma ner i varv utan att sova. Det funkade sisådär, men jag gör ett nytt försök i morrn igen.

Annars rullar det på, jag har gjort mina tabbar här hemma, men insett mina begränsnigar. Jag har hand om maten och tvätten, annars tar Stefan allt. Men det är så svårt för mig att tala om vad som behövs göras. Jag har ju gjort allt själv tidigare. Men nu har jag sagt åt han att byta sängkläder och att det behövs dammsugas och skuras golv i helgen. Ett stort framsteg av mig =)

Fotografering

Sen jag krampade och flög in med huvudet i pelaren så har jag inte kunnat fotat. Men nu när jag har varit på rehab så har jag mer och mer känt att jag vill testa och fota. Så när jag va hemma på permis så tog jag med mig kameran tillbaka. Resultatet har jag lagt ut på både G+ och fb =) Men jag blev trött i både hand och arm, det är ju i höger hand jag håller kameran i så jag kunde inte fota så mkt som jag ville..

Igår tog jag det bara lugnt, efter jag varit och handlat på coop. Det blev tyngre än jag trodde det skulle bli, så jag har träningsvärk idag
Håller på och trappar ner på värktabletterna och igår hade jag värk från helvetet i operationssåret. Men jag måste lära mig att ta värktablett när jag börjar få ont och inte när smärtan blir för svår..

Emmie hade utvecklingsamtal igår och jag va av förklarliga skäl inte där. Men jag fick ett samtal om det. Emmie är godkänd i allt, sen jullovet har hon jobbat på bättre än innan. Men hon är inte delaktig på lektionerna, räcker inte upp handen och när hennes fröken frågar nån så viskar hon fram svaret. Så dåligt självförtroende. Och så är både jag, johan och jessi överens om att hon ska gå o prata med nån. Kuratorn i skolan är ju bara för skolrelaterande saker, men skolan rekomenderade en annan sak som ligger i farsta, famnen tror jag det hette. Jessi ska ringa dit idag….

Hemma

Så skönt att vakna upp hemma i sin egna säng. Jag vaknade 5.25, men det kändes helt ok för att jag va hemma . Men sömnen är ett problem jag har, måste börja sova bättre. Men det kommer väl, det med.

Jag saknar mig själv, längtar tills jag kan göra allt jag kunde göra innan operationen. Så överkänslig just nu.
Jag vill inte att Alma ska tystas ner för att jag är hemma, samtidigt klarar jag inte av att hon låter hela tiden. En händelse igår som fick mig att gråta va att Stefan skulle laga mat, men han tog fram för lite köttfärs så han skulle snabbtina köttfärs. Tydligen hade han frågat mig hur han skulle göra, men Alma satt i köket och sjöng så jag kunde inte fokusera på vad stefan sa och när jag påpekade att man inte ska tina köttfärs i mikron så sa han att han hade frågat mig, men inte fått nåt svar.  Jag svarade att jag inte hade hört och gick upp o grät. Såna saker vill jag inte göra, det är inte jag.
Men jag har genomgått en stor operation i hjärnan, jag får inte glömma det.
Men jag har inte hängt med, det har gått för snabbt. Från att ha upptäckt tumören till operation så gick det ca 1 månad. Nu börjar bearbetningen, det är jag som har haft en hjärntumör, ingen annan. Jag har nog kopplat bort alla tankar och känslor när det kommer till det. Nu när jag är klar med operationen och talet och orken börjar komma tillbaka så kommer tankarna och känslorna. Jag ska nog göra som jag fått råd om, gå o prata med kuratorn som finns i teamet som ska ha hand om allt nu…

Plötsligt händer det =)

Jag somnade vid 21.30 igår och sov hela natten till 4.30. Det är det mesta jag sovit sen operationen. Tidigare har jag ju vaknat flera ggr

Idag kommer Emmie hit =) Jag längtar efter henne och saknar henne så mkt. Jessi är snäll och tar hit henne, Får se hur jag gör när hon är här. Vid den tiden är det inte så mkt folk i matsalen och mitt rum är så inte så kul att va i. Så jag tror nog att vi går ner till matsalen och tar en fika.

Två veckor sen operationen i dag. För 2 veckor sen vaknade jag upp ur narkosen och va förlamad i hela högra sidan och kunde inte få fram nåt ord. Dagen efter op fungerade benet, men inte handen.
Nu efter 2 veckor är jag svag i högra sidan, har svårt att skriva,men skriver och talet har kommit tillbaka. Fortfarande svårt att hitta ord,men det flyter på bättre och bättre.
Men med träning så ska jag komma tillbaka till mig själv som jag va innan. Men jag ska bli snällare mot mig själv, lära mig att be om hjälp,lära mig att det är ok att säja nej. Som sagt, träning med allt.

Kram på er

Sovit dåligt

Jag ska skrivas ut härifrån på Måndag. Så skönt,men samtidigt läskigt.  Men jag längtar hem. Hem till allt som är mitt. Det första jag ska göra på Lördag när jag har permis är att bada =) Det är nåt jag saknat.

Jag har sovit dåligt inatt. Plogbilen har kört hela natten här och jag har vaknat och somnat om tills jag gav upp 4.30. Men det finns tillfälle till att vila under dagen.
Jag vill gå ut och gå igen, men vädret tillåter inte det. Ganska pinsamt igår när vi gick ut och promenerade, hagaparken ligger bakom oss. Bara upp för en backe sen är du där. Men om det finns nån affär där vet jag  inte. så jag måste förlita mig på andra när det kommer till cigg. Nu har jag inte så många kvar och Stefan kommer inte förrän 16.30 så jag måste snåla. MEN det är en bra sak. Jag har rökt på tok för mkt under tiden jag varit här.Men det finns inte så mkt annat att göra än att dricka kaffe och röka. Eftersom jag inte kan va i en miljö där det finns massa ljud och jag fortfarande har problem med att finna orden så finns det inget för mig där ute. Visst, det finns en massa folk att prata med, men det va just talet.

Ska träffa logopeden 9.45, arbetsterapi kl.13 och handgrupp kl 15.Får se om jag klarar av gruppen.

Just det, jag gjorde ett styrktest igår. En kvinna i min ålder har en medelstyrka i handen på 250 newton, jag har 70….

Uppdatering och svar på frågor =)

Jag har fått många frågor på bilderna jag la ut igår. Ska försöka svara på dom här. Det vita på bilden med tumören, är tumören. Det svarta inne i tumören är en vätskefylld cysta. Nej. jag har inte en shunt inopererad. Behövdes inte.
Tabletterna som jag tar, är bara tillfälligt, Keppran är det som jag ska fortsätta ta efter jag är frisk. Men det är 2 st alvedon,långtidsvärkande smärtlindring, keppra och sen vet jag inte vad resten heter. Jag får en spruta i magen varje morgon med blodförtunnande för att förhindra blodproppar efter op oxå.

Har dragit igång med rehab nu. Men jag blir fort trött och måste avsluta. Nu kl 9 ska jag ut på promenad. Skönt att gå ut o gå lite. Har velat gå ut och gå tidigare, men har sånt dåligt lokalsinne att jag inte vågat. Stället ligger i en skog typ. Men nu får jag guidad promenad och sen kanske jag hittar lite mer.

Nu måste jag sluta skriva. Fan att det ska ta sån tid att skriva =(

Kram på er

Uppdatering så här på morgonen =)

Jag vaknade lite senare i dag,har sovit från ca 23 – 4.45 vilket är helt normalt för mig när jag har Emmie. 
Igår va det känslofyllt här. Stefan kom sent och bakis. Jag kände mig lite övergiven av honom som inte skrev god natt till mig, larvigt jag vet det. Men så kom han till slut och då va jag grinig mot han och jag bröt ihop där och då. Jag vill inte känna som jag gör, vill inte va beroende av en annan människa som jag är av Stefan det är inte jag. Men jag förklarade mig och så va det bra mellan oss. Men jag va ledsen igår,jag har fått en reaktion på allt nu när jag kan tänka lite klarare. Jag trodde ju i min sjuka hjärna att jag skulle va hemma på nån vecka och inte alls behöva rehab. Men vaknar upp ut narkosen och inte kan prata,inte kan röra min högra sida. Det skulle inte hända mig. Det skulle va bra när jag tog bort tumören, hjärntröttheten skulle ju va värre och jag skulle behöva träna upp den. Men jag levde i en fantasivärld.
Men nu är det slut på deppigheten och nya friska tag inför idag. Idag kör jag igång med rehab på riktigt. En sak jag måste ta med dom här är att blir jag stressad så låser det sig helt för mig. Det är dom lite dåliga på nämligen. Men jag vet inte hur sjukgymnasten och arbetsterapeuten är, dom va bara inne en sväng och presenterade sig i fredags. Men läkaren har jag träffat.
Och en annan sak jag ska ta upp med dom, jag misstänker att jag har ketoner. Har legat högt så länge i socker, från den 2/2 till den 14/2 och från den 7/3 – igår har jag ätit kortisontabletter. Har inte riktigt fått ner sockret där emellan. Det känns i ögonen som att jag har skyhögt socker, men sen igår har jag fått ner det till under 12. Jag känner igen symtomen från jag åkte in med diabetesen och syraförgiftingen jag hade. Vill inte ha en sån vända på det här oxå. Men jag får se om dom tester för det, annars så får dom skicka i väg ett blodprov.  Nu ska jag gå och ta mer kaffe och röka
Kram till er