En liten uppdatering

Jag har varit så trött dom sista veckorna med rehaben. Men ska ändå försöka sammanfatta sista veckorna. Allt snurrar runt i skallen dock =)

Rehaben har gått väldigt bra, fast sjukgymnastiken fick jag träningsförbud nån vecka pga jag halkade och fick en bristning/liten sprika vid revbenen. Jag har även varit med i en grupp som har varit väldigt tung psykiskt, men bra. Blir utskriven den 6/3 men ska få träffa psykolog, arbetsterapeuten och sjukgymnasten efter utskrivningen. Känner lite panik över att bli utskriven faktiskt. Men arbetsträning är nästa steg, så fk, arbetsförmedlingen,jag och teamet ska ha ett möte ang det.

Emmie har varit med på rehaben och fick se en del av vad jag gör där, hon är inte lika orolig nu.

Niklas och Linnea va här en helg oxå, så kul att ha dom hos mig. Fast det finns det bilder på hur den helgen va =)

Den här helgen har vi haft barnen och i Lördags fick dom cykla, Stefan va ute hos älskarinnan och jag satt och sorterade in massa papper i olika pärmar. Lite tungt för skallen. I går va vi till badhuset och sist vi va där så orkade jag knappt simma 2 längder, i går simmade jag 8 längder. Så även fysiken går framåt. Från badhuset åkte vi till Tibble och blev bjudna på middag av Carina och KA. Barnen ville absolut inte åka hem, men till slut så.

Den här veckan är jag hemma med båda barnen, sportlov. Men för att få va hemma så skulle jag skapa ett schema och följa det och även fylla i ett aktivitetsformulär för varje sak jag gör. Det började bra iaf, sen tog min envisa huvudvärk över. Men nya tag i morrn. Jag har iaf gjort cogmed, alltid nåt..

Nu ska jag bara vänta på att ibumetinen ska göra sitt och sen ska jag och tjejerna gå till coop.

Kram på er

Ett år sen smällen i huvudet..

Den här helgen har det varit mkt tankar. Ett år sen en helg med mkt glädje, sorg och oro. Timviket och firandet av det avslutades med att jag fick ett samtal från danderyd, jag höll på att förlora Jimmy den natten. Jag har inte skrivit om det tidigare, men nu har jag frågat honom idag om jag fick skriva det i bloggen. Han blandade olika droger och va död i en halv minut innan dom fick liv i han på sjukhuset.

Och sen den 2/2-14 så vaknade jag upp på golvet med en kudde under huvudet och Stefan sittandes i trappan. Jag kommer i håg innan jag öppnade ögonen, att jag tänkte att varför spelas musik mitt i natten. Lite förvirrat där, men jag kommer i håg att jag nekade till att jag hade krampat och slagit i huvudet och jag nekade till att åka ambulans, tills jag försökte resa på mig. Sen när ambulansen kom så åkte jag med frivilligt, men jag tog på mig skorna och gick ut till den.Senare när jag har kollat igenom alla statusuppdateringar för att komma i håg första tiden så hittade jag ett inlägg på Google plus där jag skrivit från ambulansen. Helt sjukt. Det här va bara början på en resa som varit ett helvete för mig och min familj, men den har gett mig nya vänner, nytt sätt att tanka men framför allt har den gjort mig stark. Klarar jag det här, så klarar jag vad som helst. Tack för att ni finns och har stöttat mig under det här året. Puss och kram