Helgen

Sammanfattning av helgen: känslomässig kaos

Men Emmie är nöjd och det är huvudsaken. Hon är väldigt nöjd med alla presenter, hon fick precis allt hon önskat sig =)

Jag märkte en förändring med mig själv, jag vet aldrig hur många el vilka som kommer. Jag har inte brytt mig om det tidigare, det är bara så det är. Men i helgen så va det en extrem stressfaktor hos mig. Så nästa år om det fortfarande är så illa med hjärntröttheten, så ska jag VETA exakt vilka som kommer. Kommer skriva det i inbjudningen, om dom inte vet el om dom inte ens svarar så får dom inte komma. Jag hade det här kalaset för EMMIES skull, så jag hoppades att vissa skulle komma för EMMIES skull, men inte. Men jag är inte ens förvånad och Emmie hade fullt upp med alla andra som va här.

Men nu är helgen över och det är vardag igen. Lika stressigt det, fast på ett annat sätt. Jag har inte planerat in nånting den här veckan, utan jag åker hem och vilar/sover dom timmarna som Emmie är här. Det är så dagarna får se ut för att jag ska orka. Jag får inte köra slut på mig själv, jag måste tänka på hur mkt mental energi jag har att ta av. Just nu, ingenting!

Det är det värsta med mig, att jag inte inser mina begränsningar. El det kanske är bra? Om jag skulle känna efter hur jag mår, så skulle jag inte ens ta mig upp från sängen…

 

Kommentera