Livet

Igår va det första gången jag verkligen saknade ett badkar, jag va så jäkla nerkyld efter att ha varit på vift i flera timmar och vägen från tunnelbanan och hem kändes väldigt lång.

Livet i husvagn funkar hur bra som helst, enda jag kan sakna är en diskmaskin och en affär på gångavstånd (och badkaret) Men det funkar. Jag är diskmaskinen och att jag måste åka till Vällingby (finns säkert nåt närmare) gör bara att jag måste ta mig ut, vilket jag behöver.

Nu har vi börjat landa och hittat lite nya rutiner o kommit in i dom. Vi går ju tillsammans till tunnelbanan på morgonen, vilket är nytt. Jag va lite rädd att det skulle bli stressigt på morgonen, men det funkar hur bra som helst. Stefan väcker mig/jag vaknar när han går upp, dricker kaffe i lugn o ro, gör mig i ordning och bäddar sängen innan jag  väcker Emmie .Emmie väcker Alma. Dom klär på sig och vi äter gemensam frukost. Där är nåt som aldrig hänt tidigare, jag har aldrig ätit frukost med Emmie på morgonen. Efter frukost så fixar dom sig och sen går vi. Ingen stress alls. På eftermiddagarna är det ingenting som har förändrats rutinmässigt. Veckorna utan barn är det helt andra rutiner och där är det väl egentligen inget som har ändrats på.

Det enda negativa med att jag har landat, är att jag är så jävla trött. Mc mässan på Lördag och jag vet inte alls hur det ska gå, det kommer ju att gå på nåt sätt.. Men jag försöker vila så mkt som möjligt på dagarna när jag är ensam.

Arbetstäningen skjuts upp en vecka pga min handläggare på work for you blev sjuk, jag vill ju komma igång med det nästa vecka. Får se när det blir. Har möte på Måndag.

Nu ska jag försöka vila lite…

 

Kommentera